Professorn Marie Louise Danielsson Tham menar att svenska hushåll kastar stora mängder fullt ätbar mat helt i onödan. Nu varnar hon för att rädsla kring bäst före datum driver upp matsvinnet, särskilt inför långhelgerna i slutet av maj och början av juni när många rensar kylskåpet för snabbt.
Det svenska beteendet som driver upp matsvinnet
Många svenskar gör samma sak nästan automatiskt.
Man öppnar kylskåpet, ser ett passerat datum och kastar produkten direkt utan att ens kontrollera hur maten faktiskt luktar eller smakar.
Enligt experter är det en av de största anledningarna till att stora mängder fullt ätbar mat försvinner från svenska hem varje vecka.
Problemet handlar ofta inte om dålig mat, utan om osäkerhet. Många vill hellre vara på den säkra sidan än riskera att äta något som kanske inte känns helt färskt längre.
Särskilt mejeriprodukter, såser och andra kylvaror åker ofta ut långt tidigare än nödvändigt. Och ju mer stressade människor är i vardagen, desto snabbare går besluten i köket.
Många missförstår märkningen på förpackningen
En stor del av förvirringen handlar om datummärkningarna.
Många tror att bäst före betyder att maten blir farlig direkt efter datumet. Men märkningen handlar främst om kvalitet, exempelvis smak, konsistens eller krispighet.
Det betyder att flera produkter fortfarande kan vara helt okej att äta även efter att datumet passerat.
Samtidigt finns det vissa varor där man behöver vara mer försiktig, särskilt färsk fisk, kyckling och rå köttfärs där bakterier kan utvecklas snabbare.
Skillnaden mellan bäst före och sista förbrukningsdag är något många fortfarande blandar ihop. Det gör att produkter kastas helt i onödan trots att de aldrig varit en hälsorisk.
Vanliga kylvaror håller ofta längre än många tror
Flera produkter som många slänger direkt kan i själva verket hålla betydligt längre om de förvaras kallt och hanteras rätt.
Det gäller bland annat:
• yoghurt
• hårdost
• smör
• crème fraiche
• juice
• färdiga såser
• sylt
• charkuterier
• frysta produkter
I många fall märks det tydligt om något faktiskt blivit dåligt. Lukt, smak och utseende säger ofta mer än datumstämpeln.
Samtidigt finns det livsmedel där man bör vara mer uppmärksam. Mögel på mjuka produkter och vissa kylvaror kan sprida sig snabbare än många tror.
Experter menar också att många svenska hushåll förvarar mat på fel plats i kylskåpet. Produkter som är extra känsliga behöver stå kallare och längre in, medan dörrfacken ofta håller högre temperatur.
Därför blir problemet större inför långhelger och sommar
Inför Kristi himmelsfärd, nationaldagen och sommarens första resor ökar matsvinnet i många hem.
Kylskåp rensas snabbt innan folk åker bort, och produkter slängs för säkerhets skull trots att de kanske hade hållit flera dagar till.
Samtidigt tenderar många att överhandla inför ledigheter och middagar. Kylen fylls med extra råvaror, såser, mejeriprodukter och färska grönsaker som sedan blir stående.
När temperaturen dessutom stiger under slutet av maj och början av juni påverkas hållbarheten snabbare om maten inte förvaras rätt.
Det gör att just den här perioden ofta blir extra tuff för både hushållsekonomin och matsvinnet.
Det enkla kylskåpsknepet fler borde känna till
Enligt råd från experter kan några graders skillnad göra stor skillnad för hur länge maten håller.
Många svenska kylskåp ligger högre än rekommenderad temperatur utan att hushållen vet om det.
Genom att hålla kylskåpet runt 4 grader kan flera vanliga matvaror hålla längre och minska risken för onödigt matsvinn.
Särskilt känsliga produkter bör också placeras längre in i kylskåpet där temperaturen är jämnare.
Ett annat vanligt misstag är att kylskåpet packas för fullt. När luften inte kan cirkulera ordentligt blir temperaturen ojämn, vilket påverkar hållbarheten negativt.
Svenskar kastar ofta mat av rädsla
Bakom mycket matsvinn finns också en oro för bakterier och matförgiftning.
Men experter menar att många hushåll i dag snarare är för försiktiga än för vårdslösa.
Det betyder inte att man ska ignorera matens skick, men att fler skulle tjäna på att använda sina sinnen innan något slängs.
I många fall går det snabbt att avgöra om maten fortfarande är bra:
• luktar den normalt
• ser den normal ut
• smakar den som vanligt
Om svaret är ja finns det ofta ingen anledning att kasta den direkt.
Samtidigt finns det en generationsskillnad i hur människor ser på mat och hållbarhet. Äldre generationer är ofta mer vana vid att ta tillvara på rester och använda maten längre, medan yngre hushåll ibland är mer försiktiga kring datum och märkningar.
Det här kan spara både pengar och mat hemma
När matpriserna fortsatt ligger högt har matsvinn blivit en större fråga även för hushållsekonomin.
Att slänga lite här och där märks kanske inte direkt, men över tid handlar det om stora summor.
Några enkla vanor kan göra större skillnad än många tror:
• planera inköp bättre
• frysa in rester tidigare
• hålla rätt temperatur i kylskåpet
• förstå skillnaden på märkningarna
• kontrollera maten innan den kastas
• inte handla hungrig
• använda äldre varor först
För många hushåll kan det vara tillräckligt för att både minska matsvinnet och få maten att räcka längre hemma.
Och i en tid när både matpriser och hushållskostnader ökat kraftigt kan små förändringar i köket göra större skillnad än många först tror.
