En het stund i bastun är skönaste hälsokuren. Den kan stoppa snuvan och stärka hjärtat – för att inte tala om hur gott den gör för själen.
Bastuns hälsoeffekter är väldokumenterade
Genom ny forskning vet vi att hälsofördelarna av regelbundet bastande är många:
● Stärker immunförsvaret. De vita blodkropparna aktiveras då kroppen i bastuvärmen reagerar på samma sätt som vid feber.
● Minskar risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Blodkärlens väggar stärks när kroppstemperaturen växlar mellan varmt och kallt.
● Sänker blodtryck och kolesterolhalt.
● Håller blodsockret i schack.
● Minskar spänningshuvudvärk och nedstämdhet. I värme producerar vi serotonin och oxytocin – glädje- och avslappningshormoner.
● Ger kroppen en detoxeffekt och huden lyster. Värmen hjälper kroppen att svettas ut slaggprodukter.
Man kan bränna upp till 400 kalorier under en timmes växlande bastubad, med svalkande pauser, så nästa gång du är på gymmet kan du med gott samvete lägga lite extra tid i bastun och mindre tid på löpbandet.
Bastu genom tiderna
Orden bad och stuga bildar det sammansatta badstuga och det avkortade bastu. Som byggnad har bastun varit sig lik under flera hundra år: ett till hög temperatur uppvärmt rum eller mindre byggnad som används för bad. Att bada i värme har historiskt varit vanligt i Norden, och då speciellt i Finland, i Turkiet i form av ångbastu i badhusen, samt i tältbastu bland nordamerikas indianer som en del av rituella reningsseremonier.
En bastu i Norden, vare sig det är en modern elbastu eller en traditionell vedeldad, inreds i harmonisk enkelhet med träväggar. Sittbänkar byggs som ett slags trappa, då kan var och en välja höjden man vill sitta på, varmast blir det högst upp. Belysningen är dämpad, och placerat vid väggen står värmekällan, ett aggregat med bastustenar på. Finns det fönster är de små och sitter högt upp.
Traditionellt har bastun i nordiska länder även använts för torkning av malt, säd och lin, och för torkning och rökning av fisk och kött. I bondesamhället var bastun det renaste stället på gården med möjlighet till kokhet vatten och användes både till att föda barn och att tvätta lik.
Så tar du det bästa bastubadet
Temperaturen i en bastu är mellan 60 och 120 grader. Det skall kännas behagligt, ha det inte varmare än du orkar med.
Vill du ha fuktigare luft har du en trähink med vatten på bänken och slänger en skopa vatten på de heta stenarna, vilket får ett moln av ånga sprida sig upp mot taket. Emellanåt kan du ta lite frisk luft ute, sitta en stund och svalka dig eller ta en dopp om sjön ligger nära.
Tillbaka i värmen slår du dig mjukt med en badkvast gjord av björkris, det mjukar upp musklerna lite till och björklöven doftar gott. Inga andra prylar behövs, bastubad är en stund för stillhet och lugn.
Tänk på detta
Drick ordentligt med vatten under och efter bastubadet för att återställa vätskenivån i kroppen efter allt svettande.
Var uppmärksam om du börjar känna dig trött och yr i värmen, då behöver du gå ut ur bastun och kyla ner dig och dricka nåt. Vissa personer är känsligare för värme än andra. Att bada bastu när man är gravid är inte farligt, inte heller finns det belägg för att bastuvärme med en kall dusch eller dopp efteråt skulle belasta hjärtat för mycket, men som alltid gäller det att lyssna på kroppen och inte göra det som känns obehagligt.
Ungefär så här går bastubadandet till i en traditionell finsk vedeldad bastu som oftast ligger vid en insjö. Ett par av resebloggare från Australien visar.