Glömda matlådor, en varm kylväska och rester som får stå kvar på köksbänken. Under sommarvärmen kan helt vanliga misstag ge bakterier möjlighet att växa – men med några enkla vanor kan du hålla maten säker.
Vad är rötmånaden?
Rötmånad är ett gammalt namn på den del av sommaren då mat traditionellt ansågs ruttna snabbare. Begreppet har sitt ursprung i en tid då hemmen saknade moderna kylskåp och möjligheterna att hålla livsmedel kalla var betydligt sämre.
Den traditionella rötmånaden brukar anges från den 23 juli till den 23 augusti. Det betyder däremot inte att maten automatiskt blir känsligare just under dessa datum.
Det är framför allt värme och fukt som skapar gynnsamma förhållanden för bakterier och mögel. En varm dag i juni kan därför innebära större risker än en sval dag i augusti.
Även om våra kök ser annorlunda ut i dag är grundproblemet detsamma. Många bakterier förökar sig snabbt när maten blir varm eller ljummen. Kött, fisk, skaldjur, mejeriprodukter och tillagad mat kan därför försämras snabbare när kylkedjan bryts.
Rötmånaden är alltså inte en mystisk period då all mat plötsligt blir farlig. Den fungerar snarare som en påminnelse om att vara extra noggrann när temperaturen stiger.
Misstag 1: Du litar mer på kalendern än temperaturen
Ett vanligt misstag är att bara tänka på matsäkerheten mellan den 23 juli och den 23 augusti.
I praktiken gäller samma försiktighet under hela sommaren. Det är temperaturen maten utsätts för som påverkar bakterietillväxten – inte vilket datum som står i kalendern.
En varm och fuktig junidag kan skapa lika goda förutsättningar för bakterier som en dag under den traditionella rötmånaden. Samtidigt kan en kylig dag i augusti innebära betydligt mindre risk.
Titta därför på termometern i stället för almanackan. Ju varmare det är ute och inne, desto snabbare behöver kylvaror komma tillbaka till en låg och stabil temperatur.
Det gäller särskilt efter en lång frukost, grillmiddag eller buffé där maten lätt blir stående på bordet.
Misstag 2: Maten får stå framme för länge
Det är lätt att låta maten stå kvar medan man pratar färdigt, diskar eller väntar på att någon ska ta en portion till. Men kylvaror bör som riktmärke inte stå framme i rumstemperatur längre än två timmar.
Är det mycket varmt kan maten behöva ställas undan ännu snabbare. Bakterier trivs särskilt bra när maten är ljummen, och vissa bakterier kan dessutom bilda ämnen som inte försvinner bara för att maten senare värms upp.
Var särskilt försiktig med:
- fisk och skaldjur
- kött och köttfärs
- mjölkprodukter och mjuka ostar
- äggrätter
- färdigskuren frukt och sallad
- kokt ris och pasta
- mat med majonnäs eller gräddiga såser
- rester från lunch och middag
Ta hellre fram små mängder åt gången och fyll på från kylskåpet när det behövs.
Misstag 3: Du väntar på att resterna ska bli helt kalla
Många har fått lära sig att varm mat aldrig får ställas in i kylskåpet. Därför blir grytan stående på spisen eller köksbänken i flera timmar i väntan på att svalna.
Det kan bli ett större problem än att ställa in maten medan den fortfarande är lite varm.
Matrester som inte ska ätas direkt bör kylas ner snabbt och sedan förvaras i kylskåp eller frys. Fördela gärna maten i flera mindre och grunda behållare i stället för att låta en stor gryta svalna långsamt.
Stora mängder kan kylas snabbare genom att kastrullen placeras i kallt vatten. Rör om då och då så att temperaturen sjunker jämnt.
Sätt inte ett tätt lock på rykande het mat, men låt den inte heller stå framme hela kvällen.
Misstag 4: Kylskåpet är varmare än du tror
Kylskåpet känns kallt när du öppnar dörren, men det betyder inte automatiskt att temperaturen är tillräckligt låg.
En temperatur på omkring 4 grader gör att maten håller längre och minskar möjligheterna för bakterier att växa.
Använd en kylskåpstermometer och mät gärna temperaturen på olika hyllor. Den kan variera mellan kylskåpets övre och nedre delar samt mellan dörren och den kallaste platsen längst in.
Köttfärs, rå fisk och skaldjur bör placeras där det är som kallast. Förvara dem också så att eventuellt läckage inte kan droppa ned på mat som ska ätas utan upphettning.
Tänk även på att ett överfullt kylskåp kan göra det svårare för den kalla luften att cirkulera.
Misstag 5: Du bryter kylkedjan på vägen hem
Sommartid kan bilen snabbt bli mycket varm. En matkasse med kött, fisk, mjölk eller frysta varor bör därför inte stå länge i bagageutrymmet medan du gör fler ärenden.
Planera gärna matbutiken som dagens sista stopp. Packa känsliga livsmedel i en kylväska med kylklampar och åk direkt hem efter inköpet.
Samma sak gäller vid utflykter, picknickar och dagar på stranden. En vanlig tygväska skyddar inte maten mot värmen, även om den står i skuggan.
Placera kylväskan så svalt som möjligt och öppna den inte oftare än nödvändigt. Lägg gärna drycker i en separat väska, eftersom den ofta öppnas många gånger under dagen.
Misstag 6: Hela buffén ställs fram på en gång
Sommaren är fylld av studentfiranden, födelsedagar, grillkvällar och långa luncher. Problemet är att fat med lax, sill, skinka, ost, sallader och såser ofta står framme betydligt längre än man tänker på.
Det enklaste sättet att minska risken är att servera mindre portioner. Låt resten stå kvar i kylskåpet och fyll på när faten börjar bli tomma.
Kalla rätter kan också placeras på kylbrickor eller över fat med is. Varm mat bör hållas ordentligt varm och inte bli stående ljummen under en längre tid.
Skriv gärna upp när maten ställdes fram om det är en större fest. Då behöver ingen försöka minnas hur länge det halvtomma fatet egentligen har stått på bordet.
Misstag 7: Samma redskap används till rått och färdigt
Under grillkvällen är det lätt att använda samma tång till den råa kycklingen som till det färdiggrillade köttet. Det kan föra över bakterier från den råa maten till det som är klart att äta.
Använd separata skärbrädor, knivar, fat och redskap till rått kött och färdig mat. Lägg aldrig tillbaka det grillade köttet på tallriken där det låg innan tillagningen.
Tvätta händerna efter att du har hanterat rått kött, fisk eller ägg och innan du rör sallad, bröd eller andra färdiga livsmedel.
Köttfärs, kyckling och andra känsliga råvaror behöver genomstekas ordentligt. En ren termometer är ett bra hjälpmedel när du är osäker på om maten är färdig.
Misstag 8: Du tror att uppvärmning räddar all mat
Det kan kännas tryggt att värma upp maten igen. Hög temperatur dödar många bakterier, men det gör inte automatiskt mat som har stått framme länge säker.
Vissa bakterier kan bilda värmetåliga ämnen medan maten står i en gynnsam temperatur. Dessa kan finnas kvar även efter att rätten har blivit ordentligt varm.
Var därför försiktig med mat som har glömts framme i flera timmar. Luktar den illa eller ser avvikande ut ska den självklart slängas, men mat kan också innehålla skadliga bakterier utan att lukt, smak eller utseende har förändrats tydligt.
När du är osäker på hur maten har förvarats är det säkrare att avstå.
Misstag 9: Ris och pasta får svalna på spisen
Ris och pasta betraktas ofta som mindre känsliga än kött och fisk. Men även stärkelserika livsmedel kan orsaka problem om de får stå ljumma länge.
Vissa bakteriesporer kan överleva tillagningen. Om maten sedan står framme kan bakterier börja föröka sig och i vissa fall bilda skadliga ämnen.
Ris, pasta och potatismos bör därför kylas ner snabbt och sedan förvaras kallt.
Dela upp stora mängder i mindre matlådor direkt efter måltiden. Då kyls maten snabbare och blir samtidigt enkel att ta fram till kommande luncher.
Misstag 10: Du smakar för att kontrollera maten
Att smaka en liten bit är inte ett säkert sätt att avgöra om maten går att äta. Sjukdomsframkallande bakterier behöver varken påverka smaken eller skapa en tydlig dålig lukt.
Utgå i stället från det du vet om förvaringen:
- Har maten hållits kall?
- Hur länge stod den framme?
- När tillagades den?
- Har rena redskap använts?
- Har maten värmts och kylts flera gånger?
Lita på dina sinnen när du bedömer kvalitet, men inte som enda kontroll när maten kan ha hanterats på ett osäkert sätt.
Så håller du maten säker i sommarvärmen
Några enkla vanor minskar riskerna betydligt:
- Kontrollera att kylskåpet håller omkring 4 grader.
- Ta hem kyl- och frysvaror så snabbt som möjligt.
- Använd kylväska och kylklampar vid längre transporter.
- Låt inte kylvaror stå framme längre än nödvändigt.
- Kyl matrester snabbt i mindre behållare.
- Håll råa råvaror åtskilda från färdig mat.
- Tvätta händer, redskap och skärbrädor noggrant.
- Genomstek köttfärs och kyckling.
- Ta fram mindre mängder åt gången på buffén.
- Använd rena bestick när du tar mat ur burkar och förpackningar.
Är rötmånaden en skröna?
Både ja och nej.
Det finns inget särskilt som händer med maten exakt den 23 juli. En modern kyl fungerar på samma sätt oavsett datum, och maten blir inte automatiskt dålig bara för att den traditionella rötmånaden har börjat.
Däremot är det helt riktigt att bakterier och mögel kan växa snabbare när det är varmt och fuktigt. Rötmånaden är därför ett användbart begrepp, så länge man kommer ihåg att vädret är viktigare än kalendern.
Vad ska man inte äta under rötmånaden?
Det finns inga särskilda livsmedel som alla måste undvika under rötmånaden. Det avgörande är hur maten har tillagats, kylts, transporterats och förvarats.
Var extra försiktig med råvaror som snabbt försämras, exempelvis köttfärs, fisk, skaldjur och mjölkprodukter. Även tillagad mat, ris, pasta, kalla såser och färdigskurna grönsaker behöver hållas kalla.
Personer som är gravida, äldre eller har ett nedsatt immunförsvar kan behöva vara extra noggranna, eftersom vissa infektioner kan få allvarligare konsekvenser.
Hur märks en matförgiftning?
Vanliga symtom är illamående, kräkningar, diarré och ont i magen. Ibland kan man även få feber och känna sig svag.
Det viktigaste är vanligtvis att dricka lite och ofta för att ersätta vätskan som kroppen förlorar.
Kontakta vården om du känner dig mycket trött och svag, får tecken på vätskebrist, kräks utan att det avtar eller har diarré som inte går över. Små barn är särskilt känsliga för uttorkning.
Små vanor som skyddar hela familjen
Det krävs inga stora förändringar för att minska risken för matförgiftning under sommaren. En termometer i kylskåpet, en kylväska i bilen och vanan att snabbt ta hand om resterna räcker långt.
Rötmånaden behöver inte betyda att du ska vara rädd för sommarens bufféer, picknickar och grillmiddagar. Men när temperaturen stiger är det klokt att hålla kall mat kall, varm mat varm och aldrig låta det ljumma mellanläget pågå för länge.
