Gräsmattan är vacker att titta på, men också en yta att vara på – att spela kubb, att ligga på, att leka på. Genom regelbunden vattning, gödsling och klippning håller du mattan grön och jämn.
Gräsplantan är en mångsidig växt
Gräsens familj heter Gramineae och omfattar sammanlagt över 6 000 arter, varav cirka 150 finns i Skandinavien. Bara ett fåtal används för produktion av gräsmattegräs.
Gräsplantan är antingen ettårig, tvåårig eller flerårig. Den används för mat, foder och prydnad. Som marktäckare är den oöverträffad.
Vad du ska tänka på för att få gräset att trivas
Gräsmattan skall växa i väldränerad och näringsrik lätt sandig jord. För att gräset skall växa och kunna konkurrera med ogräs, tåla perioder av torka etc. krävs ett lager av någorlunda bra jord överst, där de flesta rötterna finns.
Klipp gräset 1-2 ggr i veckan under växtperioden, till under 5 cm höjd. Med gräsklippet avlägsnas stora mängder växtnäring från jorden. Genom att låta klippet ligga kvar eller, ännu bättre, kompostera det och sedan återföra kompost till gräsmattan minskar man förlusterna.
Vattna vid behov, se till att fukta jorden till 25-30 mm djup. Vill man ha en fin gräsmatta behöver den luftas då och då. Det finns ett intressant tips hur man kan göra det: Man kan köpa gräsmatteluftare, ett slags pikskor som man spänner fast under sina stövlar eller skor och går sakta fram och åter över gräset. Pikarna trycks in och gör lufthål i gräsmattan.
Näring som din gräsmatta behöver
Gräs behöver mycket näring för att hålla sig ymnigt och friskt och orka stå emot ogräs, svampar, mossa och insekter. Ett generellt råd är att gödsla gräsmattan minst tre gånger per säsong, mellan april och september.
Det är en mängd ämnen som växten behöver för sin utveckling. Balansen mellan de olika näringsämnena i jorden är viktig.
- Kväve (N) har gräsplantan ett stort behov av för att kunna växa och utvecklas. Tillräckligt med kväve i jorden gör gräset grönare och plantan skjuter tätare med skott. Tålighet mot kyla, torka och svampsjukdomar minskar med överdriven tillförsel av kväve.
- Fosfor (P) spelar en viktig roll vid den fotosyntetiska processen, när växten, med solljusets hjälp, förvandlar koldioxid från luften och vatten till sockerarter som den byggs upp och lever av. Fosfor påverkar gräsplantans start efter groningen och rotbildningen främjas.
- Kalium (K) finns som ett fritt salt i växten. Kalium har stor betydelse och medverkar både vid tillväxten och utvecklingen. Tillräckligt med kalium ökar plantans tålighet mot torka och kyla, den håller sig friskare och tål mera att slitas på.
- Andra växtnäringsämnen som magnesium, kalcium, svavel, järn, koppar, mangan, bor med flera måste finnas i jorden för att plantan inte skall lida.
Så bekämpar du mossa
Att få mossa i din gräsmatta beror mest på att gräsmattan inte har fått tillräckligt med näring. Alla vill inte ha bort mossan, för den gör gräsmattan mjukare och håller gräsmattan grön på hösten.
En del trädgårdsägare strävar efter en gräsmatta där det enbart växer gräs och försöker därför hålla mossa och andra ogräsarter borta. Denna form av monokultur är mycket ovanlig i naturen, och en gräsmatta kräver därför en förhållandevis stor arbetsinsats.
Mossan gillar fukt, så för att i någon mån hindra mossan bör mattan vara väl dränerad så att det torkar upp snabbt efter regn och bevattning. Använd gräsuppsamlare så att det inte bildas ett fuktbevarande skikt i botten av gräsmattan.
Det finns speciella bekämpningsmedel för mossan. Riklig gödsling med kväve gynnar gräset och trycker tillbaka mossan under sommaren.
Ett gott råd från specialister är att aldrig använda mossrivare eftersom du då riskerar mer mossa påföljande år. Gräsmark är den naturliga miljö för vissa mossart, så mossan kommer tillbaka.
Råd om ogräsbekämpning
Man kan tycka att maskrosor och andra blommande ogräs är vackra, men låter du dem sprida sig för mycket i gräsmattan kommer de i sikt konkurrera ut gräset fläckvis och göra gräsmattan ojämn.
Förutom maskrosen som har en enastående förmåga att etablera sig i gräsmattor finns ett antal arter som förr eller senare vandrar in i gräsmattan. Deras blad är tryckta mot marken så att de undgår klipparens knivar. Vanliga ogräs är bl.a. vitklöver, tusensköna, rölleka, vitgröe, daggkåpa.
Nyckeln till att få en gräsmatta fri från ogräs samt mossa är att se till att gräset alltid har tillgång till näring, och att klippa gräset ofta. Gräset mår bra av att klippas medan ogräset tröttas ut. Näring är ofarligt för barn och husdjur. Kemiska bekämpningsmedel finns också på marknaden, du får själv ta ställning till om du vill använda sådana.
Svampar som förstör
Det finns en hel del svampar som gärna etablerar sig i gräsmattor. Vissa är aktiva på vintern och orsakar ”snömögel”. De dödar gräset fläckvis och man får vita fläckar på våren som måste lagas. Förr fanns det kvicksilverpreparat mot denna svamp men nu finns det inga effektiva svampmedel att tillgå. Det är förargligt men man får lära sig leva med svamparna.
Större svampar kan periodvis dyka upp. Man kan plocka bort de ovanjordiska svamparna. Vid klippningen krossas de och förmultnar snabbt.
Vill du lägga om en gräsmatta?
Om man skall lägga om en gräsmatta som är bemängd med ogräs räcker det inte med att fräsa upp den gamla mattan och så nytt gräs. Jorden är fullproppad med ogräsfrö som snabbt kommer att gro och etablera sig i den nya mattan. Ungefär 10-15 cm jord måste skrapas bort och ersättas med ogräsfri mosand från något grustag.
Den nya ogräsfria jorden jämnas ut och får sätta sig så att man får önskad topografi. Många specialister rekommenderar gräsmatta på rulle som lämpligen läggs ut i augusti-september. Man kan naturligtvis så och då helst i september men det är svårt att så jämnt och få jämn uppkomst.
Om man vill ha en ogräsfri gräsmatta måste man lägga om den vart femte år. Stödså gärna i början av sommaren.
